Ett Wille inlägg

Som det är nu så verkar något vara fel med vår lille son! Igår hade han feber. Svärmor och jag hittade plider som vi skulle kunna tro att det är vattenkoppor. Hans kusin fick ju det när dom var här nere. Så det skulle kunna vara så. Men det har inte kommit en enda under natten och febern har sjunkit igen. Även om jag tycker att han är varm.

Till något roligare, vi var på BVC i onsdags. Han är 76 cm lång och väger 11,2 kg! Han är ingen liten bebis längre. Han följde med i utvecklingen och allt var som det skulle. Nästa gång blir han kallad när han fyllt ett år! :) Då är det dags för den tredje sprutan. :)

Han har också börjat säga båååwlll (=boll). Man kan fråga honom; Var är bollen? Så pekar han på den och säger; däää! Han är så himla duktigt och man blir aningen stolt! :) Sen förstår han också när man säger; kasta bollen. Då slänger han iväg den! Första ordet här hemma blir alltså boll! En vacker dag spelar han i MFF. Kom ihåg vart ni såg det först! ;)


Att vara sjuk

Imorse twittrade jag. Det fick mig att tänka. Det finns inte enda morgon i mitt liv då jag skulle kunna gå rakt upp från sängen och klä på mig, till exempel. Jag måste först ta min medicin och låta den verka. Mitt liv kommer vara så, tills dagen då jag ska bli nergrävd eller slängd på vatten. Det är sant. Det får mig att känna mig hemsk. Jag vill inte vara sjuk längre. Jag har varit det sen 2009 och vet att det finns de som har det värre. Men, jag kan bara sätta mig in i min egen situation och den är jag ganska trött på! William är 10 månader och har en sjuk mamma. Han kommer att få göra mycket själv under kommande år, på grund av min sjukdom. Det är inte rättvist. Men förhoppningsvis kommer han att lära sig snabbt. Mattias finns såklart, men inte varje dag, varje morgon. Jag vet att vi kommer att klara av detta. Men vissa dagar känns det hemskt, att vakna upp och känna sig sjuk. Att känna att jag inte klarar av allt, som jag skulle vilja! Det är fan det jobbigaste med min sjukdom!


En stark vilja

Jag vill så himla gärna ha en symaskin. En som jag kan använda och sy egna kläder till William, egna saker överhuvudtaget. Unika, ingen-annan-som-har-saker! Det är något jag verkligen skulle vilja. Sen och andra sidan skulle jag också vilja ha ett helt eget pysselrum, där man kan avverka många timmar! Men just en symaskin. Jag äger en symaskin, men jag vet inte om den fungerar. Kanske ska börja i den änden. Det vore nog bra! Har ni tips på någon bra maskin annars? Jag vill ju såklart inte att den ska vara dyr, om nu inte intresset är lika stort alltid!


10 månaders kontroll

Idag har vi varit på 10 månaders kontroll. Han var som han skulle. Haha! Tur var väl det. Den lille plutten växer så att det knakar. Nu är han hela 76 cm lång! Han är inte så liten längre, min bebis. Nu har han tagit sig en tupplur och jag sitter på balkongen och läser; Laura, flickan från havet.. Typ andra gången jag börjar på den! Men så är det.


Utomlandskänsla

Det är så himla underbart väder, det har varit det ett par dagar nu och då blir man så bortskämd direkt! Av någon anledning föredrar jag redan skuggan framför solen. Jag måste tänka på mitt ärr, men också på William, jag känner att jag hellre sitter med honom i skuggan.

Idag ska vi upp i stan, så det känns bra att det inte är steksol idag! Det är lite disigt men ändå jävligt varmt! Det känns som att man är utomlands! Vi har sovit med fönstret öppet inatt, men det har då inte märkts av mer än på morgonen när man hör folket utanför!

Playa del kaprifol

Idag gick jag och William på mffs träning! Det var så fruktansvärt varmt att jag led med spelarna. Vi tog vårt puck och pack och körde till svärmor istället, här sitter vi nu i solen och leker. Vi satte upp willes pool men icke sa Nicke! Nu blir det glasstajm!


Balkonghäng

Både igår och idag har vi kunnat hänga på balkongen på kvällen, långt på kvällen och det är så himla mysigt, tycker jag! Vi skulle till lekland, men lilla Nellie fick feber, 40.0 stod tempen på, så istället blev det alvedon och sedan stack vi och spelade golf, så att hon kunde svalka sig i vagnen. Givetvis så började det regna när vi spelade. Men det var faktiskt helt okej banor, egentligen väldigt skoj! Tillslut var det bara vi som var kvar!

Vi åkte hem, lagade middag. Sen blev det pangväder. Så vi "flickor" tog oss en promenad till apoteket och köpte ipren. Tydligen hjälper inte alvedon mot så hög feber, fick vi lära oss! Bra att veta! Så ipren ska det vara vid 40 graders feber!

Efter det har vi myst på balkongen med godis, tända ljus och yatzy! En riktig sommarkväll, i mina ögon! Så himla skönt att man kan sitta ute igen!


Mysig fredag

Igår var det verkligen sommarvärme på kvällen! Vi satt ute på balkongen, spelade spel och mös med drink och chips. Vi satt ute ända till över 22. Då ville barnen också sitta med, så på med filtar och tända ljus. Så satt vi kvar en stund till! Så himla härligt. Förra sommaren blev det inte mycket balkonghäng, det var inte så många härliga kvällar och dessutom hade vi inget bord då heller!

Idag är det sim för Wille, nästsista gången för denna termin! Det ska bli skönt när det väl är slut, på ett sätt. Då är vi inte så budna, förrän till hösten igen. Efter badet idag åker vi till busfabriken med barnen och busar av oss!

Naken förälder

Det där med att gå runt naken för sitt barn, är det något som är okej? När de var nyfödda, så skulle man helst vara så lite påklädd som möjligt för att dom skulle känna vår hud. Men nu har de blivit äldre. Hur pass mycket behöver dom vara med och se? Eller inte behöver. Men, ofta när man byter om, så är barnet där. Är detta okej? Hur länge ska de se allt? Jag tror personligen inte att jag mått bra av att pappa gått med snoppen luften och mamma med pattarna hängandes i luften. Hur ställer ni er till detta? Det är egentligen en ganska skoj diskussion, kan jag tycka!

ps. nej, min mamma har inte gått med hängandes pattar i luften. Och min pappa har inte heller slängt runt med snoppen framför oss. HAHA

Att vara gravid

Att vara gravid är så himla mysigt, iallafall av vad jag vill minnas! Och då mådde jag illa i princip alltid. Men just magen, den var så himla mysig och nu när man tittar tillbaka på bilder så saknar man ihjäl sig och man vill vara ständigt gravid! Jag vill ha tillbaka magen!


Fem tänder

Nu har William fem tänder! Därav den söta febern han haft ett par dagar. Det märks verkligen att han frisknat till! Nu är han sig själv igen, vilket känns bra. Även om det var mysigt när han bara ville sitta i soffan och titta på barnprogram.


Sjukling i hemmet

Att ha en sjuk bebis hemma är verkligen inte på min önskelista! Han kan inte prata och säga om han har ont, eller vad som är problemet. Han har hostat och haft sig, men hostan är borta idag! Näsan rinner dock som bara den och idag var tempen på 38.3! Han är ganska hängig faktiskt, hade han bara velat, så hade han kunnat mysa hela dagen! Men efter en Alvedon så var det full fart igen. Nackdelen är att han blir så mammig, jag kan inte ens kissa utan att ha honom i famnen, i princip. Han kan inte ens sitta för sig själv, 3meter bort! Så är min dag idag! Så ikväll tänker jag ta mig ett bad och bara vara för mig själv lite! :)


Två hela år

För två år sedan var jag uppe i Bromölla. Jag, Cornelia och Matilda skulle iväg till Mjällby för att kolla matchen mot Malmö. Det blåste som fan och vi frös som bara den. Vi stod högst upp på läktaren och jag visste att Han också skulle vara där, på samma bortaläktare som oss. Så någonstans däribland oss fanns Han. Han som senare skulle bli min sambo, pappa till mitt barn och mannen jag älskar oerhört mycket. Jag var rädd att han skulle se mig, men inte jag Honom. Han hade inte sett mig, inte jag Honom heller. Vi skickade sms hela hans bilresa upp med sina vänner. Det vankades fest för dom i Sölvesborg senare. På vägen hem körde vi inom Sölvesborg, Cornelia skulle på en "utmaning". Jag och Matilda skulle köra och äta. När vi kommer inrullandes i byn, så kommer det två, TVÅ människor gående. Det är Han och Hans kompis. Cornelia lägger sig på tutan, jag skäms. Fnittrig som bara den, som man var. Vi släppte av Cornelia, sen körde vi vidare. Smsandet fortsatte. Det blev att vi spontant bestämde oss för att ses utanför skolan. Han kom, jag kom. Cornelia och Matilda satt snällt i bilen och väntade. Det blev 20 minuter, 60 minuter. Efter hela 2 timmar så var det dags att gå. Jag kan inte minnas ett ord av vad vi sa. Det sjuka var bara ödet, hur kunde det komma sig att just Han kom gående där förut. Den natten låg jag där, bredvid min syster i hennes säng, sov inte en blund. Jag låg och skickade sms med Honom. Exakt hela natten! Vilken känsla. Han och jag lever med varandra. Vi har valt att leva med varandra! Allt tack vare MFF;s facebook sida, det var där jag bara såg honom och skrev; "ja, en del ser ju bra ut". Hur korkad får man vara? Hur kan man skriva något sådant, egentligen? Det funkade iallafall och det är jag väldigt glad över! Det är alltså två år sedan jag och Han möttes för första gången, i Sölvesborg av alla ställen. Därefter har vi varit oskiljaktiga! Han är Mannen i mitt liv och så vill jag att det förblir!


Dagen, för två år sedan såg jag ut såhär.


Vill ha - lista

Jag har en vill-ha-lista, som är realistisk (för en gångs skull);

- Biljett till Anna Hertzman (26/5)
- Klänning
- Blondinbellas bok
- Plugga till konditor
- tårtkurs

Klänningar

Jag har hittat en massa fina klänningar inför sommaren och studenten.
Dock är typ alla jag vill ha slut i lager, vilket inte är så bra.
Det är exakt en månad till studenten idag.
Jag börjar få lite smått panik.


RSS 2.0